Som bekant kom vintern till Ängvaktartorp häromdagen, helgen fick därför bli lite av en fixardag på gården. Sommarvattenslangar hade såklart frusit och fick plockas bort, värmevattenbaljorna fick kopplas in för första gången denna säsong och hästarna som tidigare fått ytterst lite hösilage fick nu lite extra mat för att lättare hålla värmen.
Det har varit frostigt och strålande sol hela helgen. Hästarna har njutit i solen.
Nisse äter medicin för att få ner en liten svullnad i skapet efter kastreringen.
Med aningens för lite kläder begav jag och Fanny oss ut på en ridtur denna frostiga dag med strålande sol. Fanny på Frodo och jag på Breziqa. TIllsammans dansade vi fram i en sakta trav genom den trollslika skogen, på den mjuka mossan, sicksackandes mellan träden. Breziqa var lite ivrig, då och då smög han över i en mycket samlad galopp istället. Vi travade fram genom skogen tills vi kom till en äng där vi planerat att fortsätta trava. Planerna ändrades dock. Breziqa är ju inte en lipizzaner för inte! Med mycket energi och stora ytor blev han sprudlande glad. Trots de stora ytorna så for energin uppåt i ett språng liknande de språng som hans släktingar sysslar med på Spanska Ridskolan i Wien. Oj vad smidiga de är, dessa lipizzaner! Det blev några fler språng på ängen innan Breziqa nöjt kunde skritta hemåt längs grusvägen igen. Mitt i våra ”skolor ovan mark” utbrister Fanny ”… och du bara skrattar…!” Klart jag skrattar, vad annars kan man göra när hästen är så glad!
Fanny meddelade också att Frodo var mjuk och följsam som smör idag. En mycket trevlig ridtur helt enkelt och ett bra avslut på en fin helg!
Nu har jag precis kommit in efter kvällspasset. Minus nio grader ute, men jag fryser inte, jag har jobbat mig varm. En sån underbar kväll det är, stjärnklart, månljuset som lyser så starkt att man inte behöver pannlampa. Tystnaden, lugnet, de harmoniska hästarna…allt är underbart! Man får inte glömma att njuta och vara tacksam över livet.