I helgen var det dags för Nisse (Pluto Canisso) att flytta till sitt nya hem.
Det var med vemod jag hämtade den alltid så glada Nisse i hagen inför resan, hela tiden tänkte jag på att han inte vet att det är sista gången han ser sin bästa vän Timon.
Jag tog in honom i stallet, borstade, pysslade, Nisse lika lugn och fin som vanligt. Promenerade lite på ridbanan medan transporten blev fixad.
Nisse följde mig in i transporten direkt, trots att han inte är van att åka. Gick utmärkt också att stänga luckan.
Sen gav vi oss iväg, bara jag och Nisse. Mycket tid att sitta och tänka när man var helt själv i bilen. Ibland känslor av att jag ångrade mig, men ändå innerst inne vet jag att det är helt rätt. Som jag skrev i förra inlägget, i det liv jag lever just nu skulle jag inte ha den tid som Nisse förtjänar.
Stort lycka till med fina Nisse nu, Ann-Cathrine, jag hoppas ni blir de bästa av vänner!
