Denna underbara kväll fick jag och Palko till ett underbart härligt ridpassmed en jättefin känsla där ALLT stämde! Jag är så nöjd och glad och nu har vi en känsla att sträva efter de kommande passen. När man minst anar det kommer man på hur roligt det är att rida, så glad man kan bli!
Med vissa hingstar är man så beroende av omgivningen, det är mycket som ska klaffa för ett extra trevligt ridpass, så ofta kan man vara så uppe i allt att man inte hinner ha roligt.
Ikväll red vi i solnedgången, det var alldeles lagom varmt, det var lugnt och stilla på gården, de andra hästarna gick och betade och Palko utstrålade lugn och harmoni. Jag kunde koncentrera mig på alla mina saker, så som att slappna av i benen, sitta ordentligt på rumpan, ha överlivet i balans, och tack vare allt detta så svävade vi fram över ridbanan. Jag var min egen ridlärare som jag brukar vara när jag rider själv, jag pratar högt med mig själv, påminner om alla saker som mina instruktörer brukar påminna mig om.
Palko höll sig låg med huvudet och sträckte nosen framåt, precis det jobb han behöver just nu i sin rehabiliteringsridning efter sin låsning i ryggen. Vi skrittade avslappnat och taktmässigt, Palko inväntade hela tiden mina signaler. Vi gjorde fina övergångar mellan skritt och trav, fortfarande med en mjuk och avslappnad Palko i en låg form. Vi travade på i båda varven på volter och stora diagonala åttor, hela tiden avslappnad och låg.
Palko är en mycket känslig häst när man är en mjuk och inkännande ryttare. Minsta lilla förändring i kroppen hos ryttaren avspeglar sig direkt hos Palko. Därför är han så svår att rida, när han i normalfallet är mycket energisk och vill att det ska gå fort och hända saker hela tiden, så är det så lätt för mig som ryttare att spänna mig i kroppen och så är vi igång med en ond cirkel.
Jag har inte en enda bild från dagen, det var nog en del i det harmoniska, att det bara var vi två, inga åskådare eller fotografer, bara häst och ryttare i ett fint samspel. Istället bjuder jag på några bilder på Palko från tidigare tillfällen.
Här är jag och Palko för nio år sedan, i augusti 2006.
