I slutet av sommaren 2017 exporterade vi en häst till Norge, nämligen vår uppfödning Aurica.
Aurica är ett stoföl född 2016 e: 21 Siglavy Capriola Convoj, u: 198 Pluto Athena. Aurica var vårat högst bedömda föl 2016 och såldes strax efter fölmönstringen till Stine i Norge. Efter det stod hon kvar hos oss på Ängvaktartorp med sin mamma och tills hon var avvand och sen ytterligare några månader, för att på sensommaren, drygt ett år gammal, flytta hem till sin ägare.
Redan från start var Aurica en mycket speciell häst, lite nyfiken men med ett oerhört skarpt humör. Hon var det enda fölet, och det första hos oss, som fick visas helt lös på gårdsmönstringen. Vi valde att inte försöka pressa oss på Aurica när hon så tydligt visade att hon inte ville, därav hade hon aldrig haft grimma på sig när det var dags för fölmönstringen. Vår plan med Aurica var att ta det i hennes takt, och så smånigom sökte hon sig självmant till oss människor och så småningom kunde hon då även ledas. Verkning, avmaskning, vaccinering, chipmärkning lyckades vi innan det göra med henne lös och i närhet/trygghet av sin mamma. Efter avvänjning fick hon en ny trygghet i ett av våra andra ston, Cabrisa.
Det är ett sätt att lösa ”problemet” på, självklart kan man också lägga ner extra tid på att träna en sådan häst, men i det läget som hon var tror jag definitivt hon blev bättre av att få avvakta träningen tills hon var mer redo. Hade vi försökt tidigare hade det blivit forcerat och säkert skapat ännu mer problem. Vi och ägaren, tycker detta var rätt sätt att gå, när Aurica var redo så har allt gått väldigt smidigt och hon har lärt sig allt väldigt fort.
När det var dags för avresa var hon ledd någon vecka innan. Hon ville dock inte åka i transporten utan hoppade och lade sig ner omvartannat innan transporten ens hade börjat rulla. Men efter en stund gav det med sig och några timmar senare kom hon fram till Norge och enligt ägaren klev hon lugnt och fint ut ur transporten.
Med en så speciell häst är det förstås oerhört viktigt att hitta rätt person och i detta fall var det nog kärlek vid första ögonkastet. Stine kom på besök från Norge under sommaren då Aurica var föl, hon tittade i några minuter innan hon sa ”jag vill ha henne” Trots allt jag berättat om att Aurica var lite svår och speciell. Så blev det bestämt och enda sedan Stine hämtade hem Aurica har vi sett hur rätt det var.
Stine har mycket erfarenhet av unghästar och tränar nu Aurica på ett föredömligt sätt. Hennes framtidsplaner för Aurica är inom akademisk ridkonst och avel.
Så här skriver Stine i en av sina uppdateringar till oss, från i höstas:
”Hei! Det går utrolig bra. Hun er nå som en vanlig temt unghest. Hun lærer utrolig fort. Jobber med enkle ting som leie på tur, stå bundet på stallgangen, løfte bein. Hun er blid og positiv. Har sluttet med å ”steile og hoppe til ”av små lyder. (Dette ligger kanskje til genene,for barokkhestene og forsvaret/hærens hester skullle ha anlegg for ”skolen over jorden” dvs. Courbette,croupade, terre a terre,kapriole og ballotade.) Disse genene har du tatt vare på og det er jeg høyst takknemlig for! Ridderhestene skulle også ha et temprament, for reaksjonen skulle skje eksplosivt. Alt dette har Aurica. Jeg er utrolig takknemlig for at du avler på disse genene. Aurica er unik! Vi trener på dagligdagse ting til hun blir eldre og kan ta steget videre. Hun går i stor hage sammen med to vallaker på 10 og 26 år. (Dølahest og fjording) rolige og trygge hester, som Aurica trives sammen med. Hun kommer når Hun ser meg, jeg kan nå ta på grima ute i hagen og leie inn I stallen uten de andre hestene. Vi var også på tur I skogen uten andre hester :)”
Nedan några bilder från Stine:
